Historik – Hur fick Hotell Baltzar sitt namn?

Hotell Baltzar har givetvis tagit sitt namn från gatunamnet, men var kom då det ifrån? Ja, det finns faktiskt två möjligheter. Antingen har den döpts efter den Baltzar Bagare som i slutet av 1600-talet ägde några bodar strax bakom dagens hotell. De kallades ”Baltzars Boder” fram till 1705.

Eller så är det den rike prästen Baltzar Jacobsen som under mitten av 1500-talet hade ett smärre fastighetsimperium i södra Malmö och möjligen fick gatan sitt namn redan då.

Möjligen blev handlare Johan Mauritz Hultman sådär en trehundra år senare inspirerad av de ursprungligen schweiziska bröderna Bernhard, Christoffer och Nutin Cloetta som med stor framgång startat en ”Ång-Chokladfabrik” i Köpenhamn och 1873 utvidgat verksamheten till Malmö. När Hultman 1881 förvärvade en gammal korsvirkesgård på en tomt som gränsade mot Södergatan och Baltzarsgatan så började han samtidigt framställa choklad och konfekt i en byggnad på gården. Firman gavs namnet Hultmans Choklad & Konfektfabrik och affärerna gick riktigt bra.

Malmö blev något av ett chokladcentrum i Sverige vid den här tiden, möjligen till en del beroende på närheten till Tyskland och Holland varifrån den finaste kakaon kom. 1888 fick Hultman ännu en konkurrent när den danska handelsfirman Bucka & Nissens delägare Emil Nissen öppnade Malmö Choklad och Konfektfabriks AB. Firman blev senare känd som Mazetti men till en början användes det namnet som ett tillägg av fabrikör Nissen för att särskilja honom från en annan fabrikör med samma namn. Mazetti blev ett känt varumärke då det 1910, tillsammans med ett par ögon användes på en förpackning där man kunde läsa ”Se med edra egna ögon att ni får Mazettis ögon”.

I boken ”Sveriges land och folk” som utkom 1898 beskrivs Malmö som: ”hufvudorten för tillverkningen af konfekt, choklad och kaffesurrogat,”, ”ty medan landets hela tillverkning häraf 1898 uppgick till 4,648,000 kronor, kommo ensamt på Malmö 1,969,000 kronor.” Samma år utbröt en strejk på Hultmans. Större delen av de omkring 120 anställda var flickor under 18 år, och de krävde högre lön. Hultman sade nej, tog in strejkbryterskor och till och med polis för att skydda dessa. Strejken pågick i två veckor och resulterade i att det bildades en fackförening för choklad- och konfektyrarbetare.

Senare det året rev Hultman korsvirkeshuset mot Södergatan och på hörntomten som gränsar till Baltzarsgatan byggdes ett nytt femvåningshus som ritats av arkitekten Theodor Wåhlin året innan. Även om jugendstilen så sakteliga börjat påverka arkitekturen så höll sig Wåhlin till det då ännu rådande stilidealet eklekticismen, och han hämtade inspiration från flera olika stilar och försåg byggnaden med tinnar och torn och rikliga utsmyckningar i tegel och natursten. Förutom butiks- och kontorslokaler fanns också två större lägenheter och en av dem beboddes av familjen Hultman.

Båda lägenheterna förvandlades till pensionatrum 1926 och adderades till Agda Bäckströms Pensionat som hon startat redan 1917, fast i betydligt mindre omfattning. Efter det kom just hotellverksamhet att dominera i huset allt mer de kommande åren, men det döptes till Hotell Baltzar först 1985 då alla våningar utom gatuplanet blev hotell.